Emil Åkerö_Large

I morgon: Alla hjärtans dag. I dag: Emil Åkerö, kulturskribent med fokus på gestaltningen av hbtq-personer, skriver om Queer as Folk – och om att kärlek ibland är att låta gå.

“I want you to be the best homosexual you can possibly be.”

Sommaren 2011 led jag av en utmattningsdepression och ägnade mig åt tre saker: jobba, gråta och titta på den amerikanska versionen av serien Queer as Folk (2000 – 2005). Det är i alla fall så jag minns det, så här i efterhand.

Mest för den okonventionella relationen mellan den 17-åriga oskulden Justin och den 30-åriga reklamaren Brian, som har en hel del att lära oss om kärlek. Framförallt, om att kärlek ibland är att låta gå.

Det inledande citatet är en replik som löper igenom hela deras relation. Det börjar med ett one night stand, och just sexualiteten är det som binder dem samman men också det som ger skärpa till deras dynamiska gräl och ideliga uppbrott och återföreningar. Kan man bygga en relation på enbart sex, och kan man gå ifrån sex till kärlek och samhörighet? Här förenas den som inte tror på kärlek och som anser att relationer är för heterosexuella med den som söker trygghet och samhörighet i en relation. Sexet används i många fall för att gestalta vad de känner för varandra, för när orden tagit slut eller tappat innehåll är det till slut bara kroppen och det köttsliga som kan tala sitt tydliga språk.

Brian tror inte på förhållanden och framförallt inte på monogami, och slår från början fast att deras förhållande inte är av det traditionella slaget. De får vara med andra så länge det bara är en gång och var de än är så ska de alltid komma hem till varandra. En överenskommelse som skapar friktioner, och när bekantskapskretsen börjar bilda par med drömmar om hus och stadgade familjeliv blir kollisionen explosiv. Det är till slut Justin som lämnar Brian för att infoga sig i den normativa drömmen om hus och barn. Brian öppnar sina broar och belägringar och köper inte bara en herrgård utan toppar det hela med att presentera en ring och en vision om ett liv för dem tillsammans.

Men säg den lycka som varar för evigt, eller ens i ett par avsnitt. Serien slutar med att Justin lämnar Brian och åker från sömniga Pittsburgh till New York för att satsa på sin konst. Här kommer vi till min poäng: avskedet är inte bara uppslitande vackert utan även en signal om att kärlek ibland betyder att låta gå. Ibland är den största kärleken att låta den andres behov av att utvecklas gå före de egna behoven – för att kärleken och relationen ska kunna blomma längre fram. Brian måste låta Justin åka och ta sin chans istället för att ge upp sina chanser för Brians skull. Det är ett plågsamt beslut i stunden, men är antagligen det som räddar deras relation i det längre.

Det finns flera lärdomar här, men framförallt att kärleken och ett förhållande inte behöver se ut på ett visst sätt – det är parterna i relationen som avgör hur den ser ut.

Emil Åkerö

Foto: Elizabet Westerlund

Filmer/serier som nämns i inlägget:

Queer as Folk (TV), 2000 – 2005 (IMDb)

Trailer Queer as Folk:

Mer av Emil Åkerö:
www.kuppproduktion.se/blogg/

Emil Åkerö på Twitter:
@emilaakeroe

Kommentera

Din kommentar kommer att visas här då den blivit godkänd av sidans administratör.



Namn*:


E-post*:


Hemsida:







6 − 3 =