Bilan Osman_large

Bilan Osman är journaliststudent, debattör och en av initiativtagarna till hijabuppropet. Apropå att det i morgon är 50 år sedan Martin Luther King höll sitt “I have a dream”-tal, tipsar hon om The Long Walk Home (Richard Pearce, 1990) som handlar om medborgarrättsrörelsens början, och om filmen som gav henne livsavgörande insikter: Remember the Titans (Boaz Yakin, 2000). 

För mig har antirasismen aldrig varit ett val, det har varit en överlevnadsstrategi. Som svart, muslim och kvinna så har jag fått min beskärda del av xenofobi och rasism – och det har alltid varit min drivkraft.

Jag har många inspirationskällor, men det finns inte någon jag studerat och lärt mig mer av än Martin Luther King. När det nu gått 50 år sedan hans tal, är det med både glädje och sorg som jag reflekterar över den tid som gått sedan dess. En oerhörd glädje över att se ett USA där segregationen hittat sin väg ut ur lagar och rättssystem, över att se hur svarta kan få vara mer än hembiträden. Över att USA 50 år senare har en svart president. Samtidigt känner jag sorg över att utvecklingen gått långsammare än vad många hoppats på. Rasismen är fortfarande utbredd, och här i Sverige tycks den bara växa sig allt starkare. Om vi ser oss omkring och nöjer oss med att vara glada över att saker trots allt blivit bättre, har vi som samhälle förlorat.

Människor som Martin Luther King, Rosa Parks och Thurgood Marshall är bara några av dem som kämpade i motvind, och som är värda att hedra och minnas. Men vi glömmer lätt bort dem som inte fick någon sida i historieboken. Filmen The Long Walk Home skildrar just detta, den vardagliga kampen som utkämpades av de “vanliga” människorna. Människor som förbättrade livet för nästkommande generationer. För att kunna diskutera medborgarrättsrörelsen måste man förstå hur allt började, och den gnista som tändes när Rosa Parks fick nog och vägrade ge sin plats på bussen till en vit man. För oss som föddes många år efter de här händelserna är filmen ett bra sätt att få inblick.

Nästa film jag rekommenderar är Remember the Titans, en av mina favoritfilmer. Jag kommer fortfarande ihåg första gången jag såg den. Jag var runt 10 år och minns hur jag efteråt gick in till mina föräldrar i köket och berättade att jag hade beslutat att jag ville jobba mot rasism när jag blev äldre. Filmen handlar om tiden efter att USA gjorde sig av med de rassegregerade skolorna, om hur fördomar började ifrågasättas, hur ungdomar oavsett hudfärg nu var tvungna och samarbeta och om hur samhället runt omkring dem påverkades av processen.

De här två filmerna har en sak gemensamt. De utmanar rasismen och visar att människor kan arbeta tillsammans, och det är ett sådant samhälle jag vill leva i. Det kanske låter naivt, kanske till och med omöjligt, men jag har samma förhoppningar som Martin Luther King hade för 50 år sedan: att mina barn ska slippa bli dömda för färgen på deras hud.

Bilan Osman

Foto: Bilan Osman 

Filmer som nämns i detta inlägg:
The Long Walk Home, 1990 (IMDb)
Remember the Titans: 2000 (IMDb)

Trailer The Long walk home:

 

Trailer Remember the Titans:

Läs mer av Bilan Osman:
bilanosman.bloggproffs.se

Bilan Osman på Twitter:
@bilaaan1 

1 Comment

  1. worldwithoutborders
    October 12, 2013

    nice.

    Reply
Kommentera

Din kommentar kommer att visas här då den blivit godkänd av sidans administratör.



Namn*:


E-post*:


Hemsida:







+ 4 = 11