Emma Lundgren Jörum

Konflikten i Syrien fortsätter. Emma Lundgren Jørum, statsvetare och Mellanösternforskare vid Uppsala universitet, skriver om en prisbelönad kortdokumentär inspelad i Aleppos ruiner. (Se filmen i sin helhet, nedanför texten).

Över 125 000 döda och flera miljoner syrier på flykt. 200 000 försvunna. En generation förlorade barn, 11 000 som aldrig fick chansen att nå vuxen ålder och ofattbart många fler med fysiska och psykiska skador. Hittills. Siffror, siffror, siffror. Läs: Individers livsöden, alltför korta livshistorier, personliga tragedier.

”Syrien är förstört nu. Det är sant. Men vi har en sak, vi kan prata och uttrycka våra åsikter. Det är värt alla uppoffringar.” Nour Kelze går runt med sin kamera i Aleppos ruiner. 24 år gammal, före detta engelskalärare, i hjälm och skottsäker väst. Som ”fixare” åt Matthew VanDyke blir hon en av huvudpersonerna, och medproducent, i den dokumentärfilm han spelar in hösten 2012. Ett halvår senare tilldelas Nour International Women’s Media Foundations “Courage in Journalism Award”. Hon berättar om vänner som dött i strider eller under tortyr, inser naturligtvis faran för sig själv men ser inte att hon skulle kunna göra på annat sätt. ”Världen måste ju få veta”. Man kan också dö när man står i köket och lagar mat, resonerar hon. Man kan träffas av granatsplitter i köket. Så varför dö billigt? Och så kommer den, scenen med den lilla flickan. Kanske i 8-årsåldern, med kinden målad med den grönsvartvita flaggan Bashar al-Assad’s motståndare använder som symbol. Hon tittar in i kameran och ler, sjunger med inlevelse och hinner precis uttala ordet ”frihet” när explosionen kommer. Genom röken tycker jag mig se att den lilla flickan hukande springer iväg. Jag tror att hon klarade sig. Fysiskt.

Scenerna i kortdokumentären Not Anymore: A Story of Revolution (Matthew VanDyke, 2013. Se filmen nedan) är inspelade i rebellkontrollerat område. Motsvarande scener utspelar sig förstås även på andra sidan och poängen kvarstår: De civila drabbas så oerhört hårt. Vardagslivet som ett högriskprojekt där laglösheten breder ut sig, skottlossning är ett ständigt återkommande bakgrundsljud och där hotet om nästa bilbomb är överhängande är också temat i en av årets syriska TV-serier: Under hemlandets himmel (Najdat Anzour, 2013).

Kännetecknande för syriska tv-serier är att de i den mån de behandlar politiska händelser förlägger handlingen till en tid i historien som inte längre är känslig. Den franska mandatperioden (1920-1946) brukar då vara en populär tidsperiod att skildra. Om man bortser från perioden 2003-2011, då Syriens relationer med grannlandet Turkiet förbättrades kraftigt och då stora ansträngningar gjordes för att inte provocera Turkiet, har den osmanska tidsperioden också varit flitigt använd. I dessa kontexter har det varit klart från början vilka som är goda och vilka som är onda. Desto mer anmärkningsvärt då att Under hemlandets himmel utspelas i nutid, med den pågående konflikten som huvudtema.

Serien har kritiserats för att alltför tydligt skildra regimens syn på saken, och visst är det tydligt att slutsatsen tittaren förväntas dra i stort stämmer överens med den officiella syriska synen på det som sker. Inte desto mindre är frågan om vem som är god och ond till en förvånansvärt stor del öppen, det är tydligt att det finns olika sätt att uppfatta konflikten och dess bakomliggande orsaker. Framför allt pekar den på den lilla människan i den stora konflikten. Ingen går säker.

Framtiden? För att citera en av rollfigurerna: ”Kommer det bli som förr? Efter allt blod som flutit? Det är omöjligt.” Och just det, och att världen står inför en ständigt växande, obeskrivlig humanitär katastrof, är väl det enda som i nuläget går att säga med säkerhet om Syrien.

Emma Lundgren Jørum

Foto: Felix Jørum

Filmer/TV-serier som nämns i inlägget:
Not Anymore: A Story of Revolution, Matthew VanDyke, 2013
Under hemlandets himmel / Taht sama’a al-watan, Najdat Anzour, 2013 (IMDb)

Se hela Not Anymore: A Story of Revolution:

Kommentera

Din kommentar kommer att visas här då den blivit godkänd av sidans administratör.



Namn*:


E-post*:


Hemsida:







2 + = 8