Herman_Large

Influensatider! Hasande folkmassor! Hostningar i kollektivtrafiken! Herman Geijer, expert på hur man överlever zombieapokalypsen, skriver om epidemirädslor och lågkonjunkturens officiella monster: zombien.

Zombiegenren är ett typiskt exempel på hur populärkulturen plockar upp de rädslor som finns i samhället, och kring millennieskiftet sammanföll den moderna zombiekulturens uppsving med flera epidemiers utbrott. SARS, fågelinfluensan, galna kosjukan. Serietidningen The Walking Dead, handboken Zombie – En överlevnadsguide och filmer som 28 dagar senare (Danny Boyle, 2002) låg helt rätt i tiden.

Zombiefilm har också präglats av olika politiska tolkningar. 2009 utsågs zombien till lågkonjunkturens officiella monster av tidningen Time. Något hade hänt, en annan rädsla i samhället hade klätts i zombiekläder. George A Romeros Land of the Dead (2005) visar tydligt hur zombien fått representera trasproletariatet, det som Marx beskrev som ”samhällsklassernas avskräde” – en grupp som lätt kunde köpas och användas för reaktionära syften, och alltså var ett hot mot den organiserade arbetarklassen.

Zombies beskrivs ofta som begär utan tanke, en massa utan individer. En svärm. Det finns stora likheter i hur intellektuella ur medelklassen under 1800-talet såg på det framväxande proletariatet. De var farliga, som massa. De ansågs sakna moral och antogs handla bara utifrån sina drifter.

1968, när George A Romero gjorde sin första zombiefilm, Night of the Living Dead, fanns det en rädsla för uppror i hela västvärlden. Studentrevolter, arbetaruppror och koloniernas befrielse hotade kapitalismens hegemoni. I tidigare zombiefilmer och böcker hade zombien varit en förslavad arbetare, den hade inte varit farlig i sig om inte zombiens herre gett den order om att vara det. Men i Night of the Living Dead var zombien alltid ett hot, ett hot på grund av sitt antal och sitt omättliga begär.

Parallellen mellan den smittsamma sjukdomen, epidemin, och det politiska fanns redan i den moderna zombiefilmens början. I skuggan av den ekonomiska krisen vi lever i idag är zombien en metafor både för proletariatet och för den globala kapitalismen. Frågan är om vi inte kan se kapitalismen som en pandemi. Alla geografiska områden och alla marknader läggs under dess omättliga hunger på profit, likt en zombiehord som slukar allt i sin väg.

Herman Geijer

Foto: Claes Herrlander

 

Filmer som nämns i detta inlägg:

28 dagar senare, Danny Boyle, 2002 (IMDb)

Land of the Dead, George A Romero, 2005 (IMDb)

Night of the Living Dead, George A Romero, 1968 (IMDb)

 

Trailer 28 dagar senare:

Trailer Land of the Dead:

Trailer Night of the Living Dead:

 

Mer av Herman Geijer:

http://nejtackzombies.wordpress.com

http://www.swedishzomcast.blogspot.se

 

Kommentera

Din kommentar kommer att visas här då den blivit godkänd av sidans administratör.



Namn*:


E-post*:


Hemsida:







− 5 = 3