JohanEhrenbergLarge

I veckan börjar Stockholms filmfestival, vars spotlight-tema i år är “Frihet”. Vi bad därför ett antal människor att skriva om film på samma tema. En av dem är Johan Ehrenberg, tidningen ETC:s grundare.

Jag har aldrig förstått mig på begreppet frihet som det skildras i film eller litteratur: en längtan efter att slippa tvång, en dröm om en vardag där man gör vad man vill och där det mesta är tillåtet utom möjligen att ifrågasätta eller begränsa denna frihet. Frihet på film blir ofta löjliga skildringar där man rullar eller dansar över ängar, som i Star Wars: Episod II – Klonerna anfaller (George Lucas, 2002) eller Sound of Music (Robert Wise, 1965).

Men, frihet är ju raka motsatsen till det obegränsade och nyckfulla, det ständiga underhållandet av fnissets intighet. Frihet är alltid självvalt tvång. All frihet har en gräns. Vi dör. Tiden räcker inte till, ingen människa, ingen varelse kan på allvar göra allt som faller hen in. Vi måste välja.

Det här gäller det mesta. Om man vill vara en fri filmare som Fredrik Gertten så måste man välja det, och därmed ta konsekvensen av att friheten att göra de dokumentärer han vill innebär att han måste ägna 80% av sin arbetstid åt att engagera andra att finansiera denna fria film. Friheten skapar tvånget.

Jag har hela mitt liv längtat efter dagen då jag ska vara fri att skriva det jag vill, men eftersom hela mitt liv har handlat om att finansiera detta mitt skrivande (och andras) har jag till slut insett att den friheten, och möjligheten att ge ut det jag skriver, är ett självvalt tvång som innebär att jag inte kan göra det. Inte fullt ut.

Den mest absurda Hollywood-myten är jakten på pengar för att bli fri. Det finns ingen frihet i meningslösheten, en människa med miljarder dollar är inte fri förrän hen koncentrerar sig och bestämmer vad de ska användas till. Hen måste välja begränsningen. Vad finns det för frihet i att slå på en golfboll?

För mig finns det bara en riktig frihetsfilm. Andrej Tarkovskijs Offret (1986). Fantastiska skådespelare och fantastiskt foto, och så den där grymma berättelsen där Erland Josephson – den tänkande, icke troende, talföre människan – ber till Gud och lovar att sluta prata om bara det hemska som händer upphör. Han använder sin frihet och han lyckas. Resten av livet självvald tvångsisolering. Ah, vilken frihetsfilm!

Johan Ehrenberg

Foto: ETC

Filmer som nämns i detta inlägg:
Star Wars: Episod II – Klonerna anfaller, George Lucas, 2002 (IMDb)
Sound of Music, Robert Wise, 1965 (IMDb)
Offret, Andrej Tarkovskij, 1986 (Svensk Filmdatabas) 

Trailer Star Wars: Episod II  - Klonerna anfaller: 

Trailer Sound of Music:

Mer av Johan Ehrenberg:
www.etc.se/blogg/johan-ehrenberg

Johan Ehrenberg på Twitter:
@JohanEhrenberg

Kommentera

Din kommentar kommer att visas här då den blivit godkänd av sidans administratör.



Namn*:


E-post*:


Hemsida:







9 − = 1