Liza Andersson_Foto_Privat_LargePå en brittisk auktion gick häromdagen vad som förmodas vara den första fotoselfien någonsin för 70 000 pund. Konstvetaren Liza Andersson håller just nu på med en kandidatuppsats om kvinnors selfies som motstånd mot den manliga blicken, och drar i dag paralleller mellan dem och high school-film.

Jag börjar önska att jag hade filmat alla som jag berättat att jag skriver om selfies för. “Selfies!”, säger de och gör en min. Trutar lite med läpparna, lägger huvudet på sned och klipper med ögonfransarna. Så snabbt kan en kvinnoroll sammanfattas. Samtidigt har det aldrig funnits så många tillgängliga bilder av kvinnor som nu. Tagna av kvinnor, helt kontrollerade av kvinnor. Kritiken av selfien är inte direkt nyskapande, den är bara mer av samma gamla vanliga åsikter kring hur kvinnor bör förhålla sig till det som förväntas av dem.

Man kan enkelt dra en parallell mellan selfies och många high school-filmer: de senare tillhör en genre vars kvinnoroller ofta skärskådas – både inom själva filmens ramar och av betraktaren. De snygga tjejerna porträtteras som korkade och självupptagna om de är lite för snygga. De fula tjejerna har intressen som andra tycker är trista, just för att de är så fula och annorlunda. Fula kvinnor som kan bli snygga med lite hjälp på traven borde alltid anstränga sig för att bli det. Att välja att skita i vad andra anser är inte gångbart i någon kategori. Betraktaren förväntas bli förvånad och överraskad om den utseendeointresserade visar sig vara snygg med smink, eller om den snygga tjejen också är smart.

Olika former av självrepresentation är en universell fråga, extra mycket så för kvinnor. Det är något de flesta av oss håller på med dagligen, vi kommer inte undan det. Inte minst visar diskussionerna kring selfies detta. Sammankopplat med frågorna ”Vem är jag?” och ”Vem vill jag vara?” finns oundvikligen följdfrågan ”Hur visar jag det?”.

I Mean Girls (Mark Waters, 2004) vågar Cady inte visa sig smart av rädsla för att en kille inte ska gilla henne. I 10 orsaker att hata dig (Gil Junger, 1999) dras den stenhårda feministen Kat Stratford mellan viljan att vara en tjej som tycker det är svintöntigt att gå på skolbalen och viljan att gå på skolbalen. Sedan har vi Elle i Legally Blonde (Robert Luketic, 2001), som kräver att bli behandlad med respekt trots att hon har rosa fluff på pennan och går på nagelsalong. Kan man både ha högst betyg i juridik och samtidigt vilja ha en chiuahua att klä i rosa?

Alla dessa huvudpersoner navigerar mellan flera olika roller som inte självklart går att glida mellan, och det är också själva kärnan för de flesta problem de ställs inför i filmerna. Hela tiden försöker personer omkring dem syna deras bluff, avslöja dem eller övertala dem att vara mer eller mindre än just det de är. Det är glappen i kvinnorollen som problematiseras, och kvinnor är problematiska så fort de rör sig lite utanför mallen.

Hur skickar jag rätt budskap om vem jag är och vad händer om jag blir missförstådd eller gör fel, inte klarar av att ”göra kvinna” rätt? Både skrivna karaktärer och selfies förhåller sig till en publik som hela tiden väger och mäter representation av kvinnor mot krav på autenticitet. Är den här representationen ”korrekt”? Är det så här en hemmafru, feminist eller mamma ser ut? Kan jag ta självisar och vara en godkänd feminist? Eller faller det omedelbart på grund av föreställningen om den narcissistiska jakten på den perfekta vinkeln? Är kvinnorollen sömlöst utförd eller kan vi se skarvarna? Autenticiteten är kärnan.

Därför blir skarvarna så laddade och provocerande, därför är de ofta det mest intressanta med en kvinnoroll. Kanske är glappen det enda stället där något verkligt, något autentiskt, går att skymta.

Liza Andersson

Foto: Privat

 

Filmer som nämns i inlägget:

Mean Girls, Mark Waters, 2004 (IMDb)
10 orsaker att hata dig, Gil Junger, 1999 (IMDb)
Legally Blonde, Robert Luketic, 2001 (IMDb)

 

Trailrar:

Mean Girls

10 orsaker att hata dig

Legally Blonde

Kommentera

Din kommentar kommer att visas här då den blivit godkänd av sidans administratör.



Namn*:


E-post*:


Hemsida:







1 × = 3