Sara Soderberg 2 stor

“Våren är här! Rysskyla! Äntligen vår! Vintern är tillbaka!”. Sofia Söderberg från SMHI:s väderredaktion skriver om vår, nyckfullt väder och grodregn. 

Våren är här, och den halva av jordklotet som vi bor på vänds allt mer mot solen. Med det stiger dagstemperaturerna, vårblommor tittar fram och över de kvittrande fåglarna bildas vita molntussar som kallad cumulus. På SMHI finns ytterligare ett vårtecken: fotografer som ringer och undrar om det nyckfulla vårvädret. Kommer den klarblå himlen att bestå? Blir det regn eller snö i morgon? Bakslag på vägen mot sommaren är mer regel än undantag, men vintern får till slut se sig besegrad.

Även om april kan bjuda på snö och vårvindarna vara friska är vädret kanske som mest effektfullt under sommaren och hösten, när naturen ger fascinerande skådespel som tromber, åskväder och stormar. Om våra breddgrader följs västerut till Nordamerika är vädermönstret i stort likadant, men olika fördelning av landmassor, topografi och havsströmmar gör att det där kan uppstå fenomen som inte händer här hos oss. På nyheterna kan vi se bilder på tornador och orkaner som drar med sig både hustak och boskap, och av många kan det kanske uppfattas som om det regnar både det ena och det andra.

Allt vatten och alla luftpartiklar som kommer upp i atmosfären måste till slut falla ned, men regn i form av annat än vatten var inget som ingick i meteorologiutbildningen. Enligt andra källor än kurslitteraturen har det dock observerats – eller i alla fall noterats – annan nederbörd. 1794 observerades fallande paddor av franska soldater under ett kraftigt regnväder nära den franska staden Lille. 2009 föll groddjur över en halvö längs Japans västra kust, och i mars 2010 regnade det abborrar över en avlägsen plats i Australien.

Inom filmen har man förstås fångat upp dessa sällan förekommande naturfenomen. I Luc Bessons Den sista striden (1983) regnar det fiskar, och i Paul Thomas Andersons Magnolia (1999) faller grodor från skyn. Den sistnämnda utspelar sig i södra Kalifornien, i San Fernando Valley i Los Angeles. Under sensommaren och hösten kan fuktig luft röra sig in och cumulusmoln kan då växa och bilda kraftiga skurar med ökande vindbyar som följd. De orkaner eller tropiska cykloner som drabbar Nordamerika rör sig vanligtvis i banor längs med ostkusten och Mexikos västkust, strax söder om Kalifornien. Denna delstat har därför bara upplevt ett fåtal tropiska oväder vars framfart hade kunnat föra med sig grodor eller paddor. Andersons meteorologiska planteringar i form av grafikskyltar med prognoser – ”lätta skurar och måttliga vindar” till ”avtagande regn och svaga vindar” – beskriver också mer upptornande ovädersmoln än en annalkande orkan. Det är dessutom först efter att allt lugnat ned sig som grodregnet börjar.

Vissa saker må vara lika ovanliga som grodregn, men de händer då och då. För några av oss meteorologer fortsätter forskningen på det här området – och en bra startpunkt kan vara det vi fick inpräntat under studietiden: “What goes up, must come down”.

Sofia Söderberg

Foto: Håkan Nordkvist

Filmer som nämns i inlägget:
Den sista striden, Luc Besson, 1983 (IMDb)
Magnolia, Paul Thomas Anderson, 1999 (IMDb)

Trailrar:

Den sista striden

Magnolia

Mer av Sofia Söderberg och SMHI:s väderredaktion:
http://www.weatherpal.se/

Kommentera

Din kommentar kommer att visas här då den blivit godkänd av sidans administratör.



Namn*:


E-post*:


Hemsida:







− 3 = 3